Regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med delar av utredningen Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) – men det mest omdiskuterade förslaget, ett helt nytt och kortare yrkesprogram för obehöriga elever, blir liggande. I februari 2026 lämnade gymnasieminister Lotta Edholm (L) en lagrådsremiss som inför obligatoriska yrkesprov och öppnar för utökad entreprenad, samtidigt som regeringen inte går vidare med de nya yrkesprogram med lägre studietakt som föreslagits.
Bakgrunden: 20 000 elever utan behörighet
Utredningen tillsattes 2022 och leddes av Joanna Giota. Uppdraget var att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva. Problemet är välkänt: nästan 20 000 elever saknade behörighet till nationella program i gymnasieskolan samtidigt som arbetsgivarna larmar om kompetensbrist.
I november 2024 överlämnades betänkandet till dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson, som beskrev förslaget som en win-win för individen och samhället.
Det kontroversiella förslaget
Utredningens mest uppmärksammade förslag var ett nytt nationellt yrkesprogram på 1 900 gymnasiepoäng – ungefär två års innehåll utlagt på tre år. Programmet skulle vända sig till elever som inte är behöriga till de nuvarande yrkesprogrammen, med huvudsakligen yrkesämnen och mindre teori.
Samtidigt föreslogs höjda behörighetskrav till dagens yrkesprogram – tolv godkända ämnen i stället för åtta, samma krav som till högskoleförberedande program. Introduktionsprogrammet yrkesintroduktion skulle avskaffas.
Ovanlig allians: LO och Svenskt Näringsliv emot
Förslaget mötte hård kritik från ett ovanligt blocköverskridande håll. Både LO och Svenskt Näringsliv var kritiska och menade att det underminerar de nationella yrkesprogram vi har i dag.
Svenskt Näringsliv argumenterade i stället för att för elever som inte är behöriga till nationella program bör det finnas valbara utbildningar med bredare branschingångar, med tydliga branschinflytande – inte ett parallellt och mindre omfattande spår.
Socialdemokraternas Robert Olesen ställde frågan i riksdagen hur statsrådet såg på att utredningen föreslår ett program som arbetsmarknadens parter inte vill ha.
Regeringens kompromiss
Lagrådsremissen från februari 2026 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Den innehåller två huvudspår:
Yrkesprov införs. I utbildningen på yrkesprogram i gymnasieskolan och på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov i stället för ett gymnasiearbete. Proven tas fram tillsammans med branscherna och börjar gälla 2 juli 2028.
Utökad entreprenad. Kommunala huvudmän får ta över yrkesundervisning åt varandra – något som hittills bara varit möjligt för privata aktörer. Den delen träder i kraft 1 juli 2026.
Edholms motivering: för att möta kompetensbristen behöver Sverige fler yrkesutbildade personer, och yrkesprov höjer kvaliteten och ger tydliga signaler till arbetsgivare.
Politisk analys
Att regeringen plockar yrkesproven men släpper det nya programmet är politiskt logiskt. Yrkesprov har brett stöd hos branscherna och var det förslag som LO välkomnade tydligast i sitt remissvar. Det nya 1 900-poängsprogrammet saknade däremot förankring hos både fackförbund och arbetsgivare – en kombination som gör reformen svår att försvara.
För regeringen innebär det att kompetensförsörjningsfrågan fortfarande är olöst för de cirka 20 000 elever som varje år inte når gymnasiebehörighet. Yrkesintroduktion finns kvar, men kritiken mot dagens introduktionsprogram kvarstår.
Oppositionen kan å sin sida peka på att regeringen efter över ett år av beredning levererar en mer begränsad reform än den utredningen förespråkade. Frågan om vilka vägar som ska finnas för de elever som inte klarar grundskolans behörighetskrav är därmed fortsatt öppen och kommer sannolikt tillbaka på den politiska dagordningen inför valet 2026.
