Den 6 maj sade riksdagen ja till regeringens proposition Framtidens yrkeshögskola (2025/26:173). Beslutet fattades med acklamation, utan reservationer i utskottet. Lagändringen uppdaterar yrkeshögskolelagen från 2009 och bygger på utredningen som tillsattes hösten 2021 och som lämnade betänkandet SOU 2023:31 i juni 2023.
Tre konkreta förändringar i lagtexten är värda att stanna vid.
Tre vridningar
Den första är den synliga: från och med den 1 april 2027 behöver en YH-utbildning inte längre bygga på gymnasieskolans nationella program. Den kan istället bygga på eftergymnasial utbildning. Påbyggnadsutbildningar och fördjupningskurser blir möjliga inom formen.
I klartext: en undersköterska som gått en YH-utbildning kan läsa en YH-fördjupning ovanpå. Det fjärde tekniska året i gymnasieskolan kan följas av en YH-utbildning som bygger vidare. Också en högskoleexamen kan utgöra grund för en YH-spets. Exemplen är regeringens egna.
Den andra förändringen är osynligare. Vem är egentligen utbildningsanordnare? När Myndigheten för yrkeshögskolan godkänner en utbildning går den ofta till en aktör som driver verksamheten tillsammans med andra. Hittills har alla dessa kallats utbildningsanordnare – den formellt ansvariga, samverkanspartnern, ibland praktikvärden. För studerande med klagomål och för MYH:s tillsyn har det varit en gråzon.
Nu skrivs definitionen in i lagen: utbildningsanordnare är den som fått ett beslut om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. En aktör. Ett ansvar.
Den tredje förändringen flyttar upp ledningsgruppen från förordning till lag. Den förblir obligatorisk och arbetslivsdominerad och ska bevaka att kvalitetsarbetet leder dit lagen kräver: att utbildningen uppfyller kraven på karaktär och särart.
En särart under förhandling
I remissrundan tillstyrkte de flesta. MYH, Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco, Sveriges förenade studentkårer, Yrkeshögskoleförbundet. Men en invändning är värd att stanna vid.
Mälardalens universitet skrev i sitt remissvar att gränsen mot högskolan börjar bli otydlig. Om en YH-utbildning kan avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, och dessutom få bygga på en högskoleutbildning – borde inte sådana utbildningar i stället ligga inom högskolesektorn?
Regeringen avvisar invändningen. Yrkeshögskolan är något annat än högskolan, skriver man, med andra krav på arbetslivskoppling och annan reglering. Det stämmer. Men frågan dröjer sig kvar.
Yrkeshögskolan har vuxit kraftigt sedan starten 2009. Antalet årsplatser har fördubblats sedan 2014 och uppgår nu till omkring 50 000. Medianåldern bland antagna har enligt propositionens siffror gått från 25 år 2007 till 31 år 2023. Av kvinnorna som påbörjade ett längre YH-program 2022 hade 16 procent redan minst tre års eftergymnasial utbildning bakom sig. Bland männen var siffran 11 procent.
Yrkeshögskolan har, demografiskt, redan glidit uppåt. Reformen bekräftar rörelsen och förstärker den.
Tidigare definierades formen genom det den inte var: inte högskola, inte gymnasium. Den gränsen blir svårare att hålla.
En tyst juridisk röjning
Det finns ett lager i propositionen som inte syns på första ögonkastet. Ledningsgruppen i en kommunalt anordnad YH-utbildning ska, enligt förordningen, bestå mestadels av arbetslivsföreträdare och fatta beslut om bland annat antagning. Det krockar med kommunallagens regler om delegation: beslutanderätt får inte överlåtas till någon utanför den kommunala organisationen.
Konflikten har varit känd länge. Utredaren ville lösa den med ett bemyndigande för regeringen. Regeringen själv väljer en annan väg: att lyfta upp tillräckligt mycket av regleringen i lagen och konstatera att resten ryms inom restkompetensen.
Sveriges Kommuner och Regioner noterar i sitt remissvar att förslagen utgör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Eftersom det inte är något nytt avstår förbundet från invändning.
Ingen part vill röra vid arbetslivets inflytande över utbildningarna. Det är yrkeshögskolans signum.
Tystnad som politiskt språk
I en tid då utbildningspolitiken nästan alltid polariseras passerade Framtidens yrkeshögskola genom systemet utan en enda motröst. Det går att läsa tystnaden som mognad. En utbildningsform med starkt arbetslivsstöd och dokumenterade resultat – 89 procent av de yrkeshögskoleexaminerade 2022 hade arbete inom ett år enligt MYH:s uppföljning – behöver inte stridas om.
Men den går också att läsa annorlunda. När YH växer uppåt mot högskolan, när antalet platser fördubblats på ett decennium och när omställningsstudiestödet 2022 öppnade nya finansieringsvägar för vuxna i karriärväxling, vore det rimligt att en bredare fråga ställdes. Vad är yrkeshögskolan på väg att bli? För vem? Och vad händer med gränsen mot högskolan – som regeringen säger att den värnar, men som lagändringen mjukar upp?
Lagändringarna träder i kraft i två steg. De flesta börjar gälla den 1 juli 2026. Punkten som låter YH bygga vidare på eftergymnasial utbildning aktiveras den 1 april 2027.
Vad som händer med särarten är inte en fråga som lagtexten besvarar. Den frågan ställs i praktiken, av de anordnare som ska tolka den nya öppningen.
